Sälja allt och flytta in i husbilen

Ja, vi ska sälja allt och flytta in i husbilen. Vi gör återigen en stor förändring i våra liv. Lever livet som livet verkar vilja bli upplevt. Inga begränsningar i tankarna – vi bara gör  det som faller oss in.

Efter tre år i lägenhet i Alingsås är det nu dags för nästa steg. Vårt beslut att sälja allt och flytta in i husbilen kunde inte fattas förrän alla pusselbitar kom på plats. Men vår önskan och plan har sedan länge varit att slippa vintern och spendera mer tid utomlands, tillsammans! Varje år. Därför har vi fram tills idag bara berättat om den första vintern 2018/2019. Men det är faktiskt så att Roger har fått tjänstledigt okt-mars varje år – så vi flyttar in i husbilen i vår.

Jag förstår inte hur man kan vara rädd för nya idéer, jag är mest rädd för att fastna i gamla

Sälja allt och flytta in i husbilen

Nu är alla i vår familj insatta i våra planer och vi kan prata helt öppet om alla detaljerna kring den här spännande utvecklingen att sälja allt och flytta in i husbilen. Om steget som ger oss helt andra förutsättningar för vårt resande, men framför allt för våra liv.

Vi säljer allt; lägenhet, möbler och en hel del kläder (särskilt vinterkläder) och dessutom de flesta av våra prylar. Den härliga U-soffan i skinn på bilden är alltså till salu, precis som nästan allt annat i vår lägenhet. Kom och köp!

Steget är egentligen inte något märkvärdigt eller revolutionerande. När jag läser och lyssnar märker jag att rätt många är missnöjda med sin tillvaro – de känner sig fast i ekorrhjulet och av att köpa prylar, inreda huset och förnya garderoben. Är det ens ett behov? Jag tror att det är andra behov som dämpas med konsumtion. Jag har själv varit där men har helt tappat intresset för att köpa annat än det jag äter och faktiskt behöver.

Så jag tänker att det som är mest revolutionerande är att välja att stanna kvar i det som man inte är nöjd med.

Summering av allt som hänt

Det kanske upplevs rörigt eftersom vi kommit med nyheten i etapper, men så här är det alltså:

  1. Dröm/önskan/planering av att bli digitala nomader och bo utomlands stora delar av året
  2. Sluttestet för våra planer var att hyra en husbil och provbo i den.
  3. Det gav oss sista pusselbiten för att kunna bli digitala nomader på vårt sätt
  4. Åkte till husbilsmässan för att köpa husbil
  5. Roger bad om tjänstledigt, och har alltså fått lovat att han kan vara tjänstledig varje år okt-mars, om han vill. Han jobbar som glasmästare och de har mycket mindre beläggning på vintern vilket gör hans önskemål till ett win-win.
  6. Vi säljer lägenheten och alla prylar för att öka vår frihet.
  7. 1 maj börjar vårt digitala nomadliv med boende i husbilen

Men jobben då?

Vi är i Sverige april-september (boende i husbilen på alla möjliga trevliga ställen) och drar neröver i oktober och återvänder i slutet av mars för att återigen spendera sommarhalvåret i Sverige, då Roger jobbar på glasmästeriet.

Jag fortsätter att jobba med VimleWebb hela tiden, året runt precis som jag gör nu, fast med avlastning av Roger under vinterhalvåret. Då kan vi uppleva platserna vi besöker samtidigt som vi tar hand om VimleWebbs alla kunder tillsammans. Vi blir alltså digitala nomader på heltid!

Förresten, mitt i allt detta har ju SVT  börjat sända en serie med Kalle Wahlström som heter Kalles sex liv – om du inspireras av det vi gör just nu, tror jag du kommer älska den serien, särskilt avsnitt 4.

Do more of what makes you happy!

Vill inte vänta till pensionen

Som vanligt är inget för evigt när det gäller oss, vi har ingen aning om hur länge vi kommer vilja bo i en husbil. Men vi vill det nu och vi måste göra det nu. Att vänta tills vi går i pension är inte aktuellt, ingen vet om vi ens lever då om man ska vara krass.

Vi har ingen annan än oss själva att ta hänsyn till. Barnen är stora och lever sina egna liv. Vi har inga djur och inga barnbarn verkar vara på gång. Vi är friska och vi har vilja, ork och kraft att göra det vi vill. Vi har varandra och vi mår verkligen som bäst när vi är tillsammans 24/7, vilket stärker oss som individer och vår relation! Självklart kommer vi sakna både nära och kära, men vi hoppas få vara intensiva med besök hos både vänner och familj när vi är i Sverige.

Varför sälja lägenheten?

Sälja allt och flytta in i husbil – ja det låter kanske både skrämmande och lockande. Man kan ju hyra ut sin lägenhet tänker du kanske. Varför sälja? Ja först och främst så är en ny husbil inte direkt gratis och vi vill inte ha några lån som måste betalas på. Dessutom vill vi slippa administrationen och oro för allt som kan komma med hyresgäster.

Men den allra största anledningen till att vi vill sälja allt och flytta in i husbilen är att vi sällan går tillbaka när vi gjort en förändring. Så även om vi i framtiden eventuellt skulle vilja vara bofasta i Alingsås igen är det troligen ett annat boende som gäller. Vi säljer gärna nu när marknaden skriker efter lägenheter och vi ändå inte har behov av vår.

Vårt digitala nomadliv börjar med andra ord redan i vår, med Sverige som första anhalt! Livet är fantastiskt roligt!

Vi blir aldrig redo för livet! Det är bara att kasta sig ut, leva sin dröm och lita på att vingarna bär

Följ gärna med i vårt liv med att bo i husbil på vår livsstilsblogg!

Digital nomad minsann, om ett år sticker vi till Europa

Äntligen är det dags att bli en digital nomad! Efter många års längtan att ge oss ut på en längre resa är det nu klart att jag och min man Roger spenderar nästa vinter (2018-2019) i södra Europa. 

Som jag tidigare pratat en hel del om så är förändring viktigt för mig (oss!) och nu kan vi äntligen berätta om vår planering som pågått ett tag bakom kulisserna. Som digitala nomader kommer vi tillsammans att jobba med VimleWebb och självklart blogga här på Webbtanten.

Att det är ett helt år kvar känns lite tufft, men samtidigt så har vi en hel del att ordna med innan vi kan dra iväg. Trots att jag är en mycket spontan person så inser vi ju att det här behöver förberedas ordentligt.

VimleWebb följer med på resan

Jag har i närmare 10 års tid drivit min WordPress webbyrå VimleWebb och det kommer jag fortsätta göra. Roger har tagit 6 månaders tjänstledigt från oktober nästa år, från glasmästeriet där han arbetar med bilrutor, och kommer under vår turné i Europa istället att arbeta med VimleWebbs kunders förvaltningsavtal. Mina arbetsdagar kommer med andra ord under vinterhalvåret 2018-2019 att fördelas mellan oss båda så vi har tid att även uppleva och njuta av platserna vi besöker.

Du som är kund till VimleWebb kommer självklart få mer information när det närmar sig, men du behöver inte känna någon som helst oro, du blir precis lika väl omhändertagen som vanligt!

Att inte vara fastvuxen på en specifik geografisk plats lockar mig hur mycket som helst. Att kunna flytta på mig och samtidigt sköta mitt jobb och serva mina kunder vore fantastiskt att kombinera. Så nu provar jag det!

Vaddå digital nomad?

Enligt engelska Wikipedia:

Digital nomads are people who use telecommunications technologies to earn a living and, more generally, conduct their life in a nomadic manner. Such workers typically work remotely—generally from foreign countries, coffee shops, public libraries, co-working spaces and even recreational vehicles (RVs)—to accomplish tasks and goals that traditionally took place in a single, stationary workplace

En digital nomad använder sig alltså av den digitala tekniken för att kunna leva sitt liv som en nomad – med andra ord att inte vara bofast.

Hur ser då planen ut?

Ja den är inte helt klar än. Men jag lovar ni kommer att kunna hänga med på både planeringen och resan, för självklart kommer vi också här på bloggen berätta allt när saker och ting efterhand faller på plats. Våra frågeställningar och svar. Våra funderingar och valda lösningar.

Svenskanomader.se har gett en del tips på vägen, men också att följa andra digitala nomaders bloggar och Instagramflöden. Fler tipsare och inspiratörer kommer jag samla ihop i ett inlägg längre fram.

Webbtantens blogg kommer fortsätta berätta om resor, entreprenörskap och det digitala, men under den här resan blir det troligen med lite andra vinklar. Hoppas också att jag kan ge er fantastiska bilder (ovan bild är från Pixabay) samt realistiska berättelser om hur livet som digital nomad är!

Hur kommer man på en sån här idé?

Det kommer krävas ett och annat inlägg om det för att försöka förklara. Men igår såg jag det här inlägget på ”Ett annat liv” och det är ett exempel på vad som inspirerar oss, okända och kända människor som följer sina drömmar. Det är verkligen livet så som vi vill leva vårt.

Sedan kan man ju lära känna mig lite mer genom att läsa min bloggserie om förändringar i Alingsås Tidning som jag skrev i somras. Börja läs längst ner på sidan för att få rätt ordning.

Hoppas du vill hänga med!

Jag var inte mer värd när jag var smal!

På bilden är jag 22 år tror jag, hade precis gått ner ca 20 kg och jag tyckte ändå jag var jättetjock. Kunde inte sitta upp på stranden för då skulle min mage välla ut över bikinin och jag skulle vara mindre värd. Det var mina tankar då. 

Idag vet jag bättre. Idag vet jag att mitt värde inte sitter i hur jag ser ut. Eller i hur mycket jag tränar. Eller i vilka kläder jag bär. Vet också att mitt värde inte sitter i vad andra tycker om mig.

Kroppshatet fördärvade min självbild

Dessvärre har flera i min omgivning drabbats av mitt skeva sätt att se på mig själv. Då fanns varken internet eller sociala medier så jag kunde inte (tack och lov) sprida bilder och information med mina direkta och indirekta nervärderande tankar om min kropp. Tankar och åsikter om hur viktigt det var för mig att gå ner i vikt. Att jag inte dög som jag såg ut. Att jag var äcklig om jag inte gick ner i vikt och att jag inte var mig själv om jag inte var smal. Att inte vara smal tydde på dålig självdisciplin och jag var helt enkelt en dålig människa. Tankar som gav min omgivning (den felaktiga!) insikten:  ”duger inte hon, duger inte jag heller.”

Inget av mitt värde, duglighet eller min personlighet sitter i hur jag ser ut!

Jag anser att mitt värde sitter i vilket samhälle jag bidrar till. Det sitter i hur jag är mot andra människor, hur jag beter mig och vad jag säger. Hur jag bemöter andra. Hur jag tar hand om vår jord. Hur jag inspirerar och sprider kunskap.

Snälla, snälla.. sluta bidra till fördärvade självbilder

Insikten har vuxit sig stark. Processen har tagit tid. Ökad kunskap genom lyhördhet gentemot andra som är längre fram i processen än jag är har hjälpt mig. Jag hoppas du också befinner dig i processen, nånstans. För man måste inte vara smal. Man måste inte vara vacker. Man måste inte se ut på något särskilt sätt. Man ser ut som man gör. Och det är precis så som det ska vara.

Jag hoppas att du en dag, mycket snart, slutar att dela med dig av dina tankar om din kropps oduglighet. Låter bli att lägga ut före- och efterbilder under din bantning. Att du delar din träning på ett sätt som inte ger andra skamkänslor. Att du slutar berömma andra för hur vackra/fina de är om de gått ner i vikt, gjort sig fina i håret, sminkat sig etc. Berätta istället för din omgivning hur glad du är av att hänga med dem. Att någons närvaro är viktig för dig. Att någons kunskap utvecklar dig. Att någons resa förändrat din syn på något.

Min övertygelse är att alla delar följande vision: våra barn ska få växa upp i ett samhälle där alla duger. Där man kan visa sig bland folk även om man inte sminkat sig. Där finnar inte måste döljas. Där en salig blandning av färger i klädvalen inte möts av sneda blickar. Där man har rätt att vara precis den man är. Där man aldrig måste anstränga sig eller förändra något för att vara fin och duga. Samhället är uppbyggt på att vi (särskilt kvinnor) ska vara missnöjda med oss själva. Lyckligtvis är vi alla och samhället i ständig utveckling och vi har kraften att påverka.

fannyarsinoe-gatt-ner-i-vikt
Ritad av Fanny Åström och självklart publicerad efter överenskommelse.
Följ henne på Instagram @fannyarsinoe för fler teckningar och insikter.

Sorg över allt jag missat

Idag tittar jag på ovan bild med sorg i hjärtat. Sorg över att jag då inte visste det jag vet idag. Tänk om jag då, på stranden i min bikini, visste att jag dög precis som jag var. Detta kroppshat har tagit så enormt mycket energi, få dagar har passerat utan att jag tänkt på min fula och feta kropp. Energi jag kunde lagt på att uppleva roliga och utvecklande saker, träffat nya människor och bara njutit av livet. Det har dessutom fördärvat funktioner i min kropp – denna eviga och skadliga bantning. Så otroligt sorgligt!

Bekräftelsebehov har vi alla, men försök istället få dina likes på annat. Jag kämpar vidare i min process och arbetar hårt för att inte bidra till sämre självbild hos mig själv och andra. Om jag delar något som du tycker skickar fel signaler skulle jag bli jätteglad om du upplyste mig om det. Jag behöver också stöd i att bryta det hårt inpräglade skadebeteendet vi så många sysslar med. Jag är på gång. Jag är på väg. Var är du? Vem är du?

Jag är Anna och jag duger precis som jag är! Punkt.

Stockholm i bilder genom 50mm objektiv

Vi har spenderat hela helgen i Stockholm och jag har tränat på mitt fotograferande! Därför beskriver jag den här helgen bara med bilder. Alla är tagna med mitt 50mm objektiv. Vissa har jag justerat i Photoshop, andra är helt i original från kameran. 

Vissa bilder passar sig bättre med detta objektiv än andra. Men det är också det som gör det utmanande. Och lärande. Att se vad just det här objektivet ska användas till.

Jag har framför allt tränat på att använda vitbalans och ljusknapparna (+/-) och valt ut de bilderna jag tycker haft bäst nyanser och ljus. Har inte använt Auto-läget i kameran alls, utan bara P-läget.

Gillar du nån bild extra mycket berätta gärna det i en kommentar!

Stockholm i bilder
Blommor
Stockholm i bilder
Cider på Strandvägen 1
Stockholm i bilder
Under Kastanjen
Stockholm i bilder
Gränd i Gamla Stan
Stockholm i bilder
Grönan i ösregn
Stockholm i bilder
Fotografiska
Stockholm i bilder
Glass
Stockholm i bilder
ABBA kläder
Stockholm i bilder
ABBA-museet
Stockholm i bilder
Gröna Lund
Stockholm i bilder
Roger
Stockholm i bilder
God frukost
Stockholm i bilder
Slottet genom bussfönster
Stockholm i bilder
Sturekompaniet
Stockholm i bilder
Strandvägen
Stockholm i bilder
Vatten
Stockholm i bilder
Stockholms svar på Time Square el. Piccadilly
Stockholm i bilder
Midsommarafton = jordgubbar
Stockholm i bilder
Stationshuset
Stockholm i bilder
Utsikt från hotellrummet
Stockholm i bilder
Hälleflundra på Terassen
Stockholm i bilder
Äntligen sol och blå himmel
Stockholm i bilder
Lyssnade på grymma Penntricket på tåget.

 

Vi flyttar från Vimle

Detta inlägg skrev jag för drygt ett år sedan, när vi hade bestämt oss för att flytta från Vimle. Vill gärna spara dessa tankar, så publicerar inlägget nu, bakåtdaterat.

För två år sedan började vi prata om att det kanske var dags att lämna landsbygden och Vimle för att ta nästa steg i livet. 

Vi är ombytliga, tycker om när det händer nya saker i livet och hoppar gärna på tillfällena när de kommer. Man brukar ju säga att tillfället gör tjuven, men det gäller oss också, även om vi inte stjäl. En tanke eller två, sedan kommer tillfället ofta ganska snart och då slår vi till! Sådana är vi, vi tycker det är spännande att ta nya vägar i livet med jämna mellanrum. Det härliga är att vi alltid känt likadant och därmed snabbt kunna ta beslut om nya gemensamma vägar. Så även denna flytten till Alingsås, men detta är min blogg och därför får du mina tankar och mitt resonemang.

Saker och ting ändras

När vi la ner vårt glasmästeri, Vimle Glas, för att Roger skulle börja plugga kom de första tankarna på att vi troligen skulle flytta när han fick jobb. Då började jag Hemnet-knarka och har kikat på boenden i Borås och Alingsås framför allt för det var där jag trodde vi skulle hamna. Men spanade mycket även på Malmö och Helsingborg, Skåne är en mycket lockande del av Sverige som det inte är omöjligt att vi hamnar någon gång i framtiden.

Roger har sedan i april arbetat som bilglasmästare på Ryds Glas i Alingsås och nyligen fick han veta att det skulle bli en tillsvidare anställning och Hemnet-knarkandet övergick till lägenhetsvisningar.

Arbetssituationen ändrad

Förutsättningarna när vi flyttade till Vimle var att vi skulle jobba här båda två och därmed ha stort utrymme för våra fritidsintressen och mycket tid tillsammans. Så hade vi det under fem fantastiska år. Vi varvade arbete med vardag i en härlig mix. Idag pendlar Roger till och från Alingsås. Jag kan jobba var som helst, bara jag har en telefon och dator.

Fritidsintressena har förändrats

Det är rätt fascinerande att intressen som upptagit en så stor del av ens liv och faktiskt nästan ingår i ens egen identitet falnar av. Men för mig är det viktigt att lyssna på signalerna och inte bara fortsätta med saker som man egentligen faktiskt inte längre tycker är särskilt roligt eller viktigt. Jag är en väldig engagerad person, men engagemanget håller inte alltid hela livet ut. Det har jag fått många bevis för. Men måste man vara passionerad och engagerad i samma saker hela livet? Nej det tycker inte jag i alla fall.

Odling

Mitt stora odlingsintresse har nästan helt upphört. I somras t.ex. bestämde jag mig för att det inte blir nån odling alls i växthuset nästa år för jag sköter det inte som jag ska. Erbjudit en granne att odla i det nästa år, ifall vi bor kvar. Då används det i alla fall. Vore synd att 40kvm utmärkt växthus inte utnyttjas.

När jag startade med odlingarna så var det svårt att få tag i bra och ekologiska grönsaker,  idag är butikerna fyllda till bredden och utbudet växer hela tiden – jag behöver inte heller inte längre odla själv.

Trädgården

Trädgården är inte heller rolig egentligen. Jag tycker om att vara ute i trädgården på våren, när allt spricker och man ser att det börjar spira överallt. Jag har också tyckt att det varit avkoppling att ligga på knä och rensa. Den avkopplingen finns inte längre, det är bara stress nu.  Idag är trädgården bara kopplad till en massa måsten för mig. Förra året anlitade jag en person som hjälpte mig. I år har jag anlitat två personer, jag varken orkar eller har lust att sköta allt längre.

Grisarna

Det här är och har varit det stora och svåra beslutet för den här flytten. Jag känner mig färdig med egna grisar. Faktiskt. Det kan gå dagar utan att jag ens pratar med dem mer än när de får mat på morgonen. Tror de skulle ha det bättre om någon som var mer nyfiken och intresserad av dem tog hand om dem. Jag har haft glädjen att följa med i grisens alla stadier, jag har lärt känna dem så väl att de inte längre överraskar mig, de lär mig inget nytt och jag vill ha mer än bara tillgivenheten. Älskar dem innerligt, men är fortfarande väldigt allergisk och drar mig allt mer undan från dem för att slippa kortisonen. Jag vill väldigt gärna hitta nya hem till dem genom att dela upp dem två och två.

Sport och kultur

Jag vill engagera mig mer i sport, tycker det är ruskigt roligt, men för att känna mig delaktig behöver jag lägga mer tid på att t.ex. gå på hockey eller handbollsmatcher, något jag inte känner är aktuellt när jag behöver köra bil så långt för att delta. Det blir för hög tröskel och valet faller inte på det.

Bio, föreläsningar, teaterbesök. Det vill jag göra mer av. Jag har även lovat mig själv att gå på opera i år, får se om det hinns med, men annars blir det av nästa år!

Ge träningen mer plats i mitt liv

Har tränat i flera år och tycker det är ruskigt roligt. Men eftersom jag är en allt eller inget-person så sliter jag ut mig emellanåt. Jag vill kunna  variera min träning mer, delta i gruppträningar och simma. Att börja dansa hade varit fantastiskt roligt! Min kropp gillar inte riktigt löpningen och det kanske är så att jag behöver ha mer variation och inte slita på kroppen på samma ställen varje gång jag tränar.

Resor

Vi vill båda resa mer, att lämna gård och grisar har ju alltid löst sig med schyssta grannar och barn som ställer upp. Men det känns inte bra att vara beroende av andra. Vi skulle gärna göra lite weekendresor i Europa och uppleva lite mer av världen än det vi hittills upptäckt. Lite längre resor på semestrar. Vi har glädjen att ha våra vänner utspridda i hela Sverige och det vore underbart att kunna göra spontana turer till vänner över helger när det passar.

Ja det finns mycket saker som jag vill göra och som jag faktiskt inte känner att jag kan eller riktigt vill göra när vi lever som vi gör idag.

Huset och gården kräver snart åtgärder

Vi har renoverat sedan vi träffades och nu tycker vi inte det är så roligt längre. Roger har renoverat även innan dess, totalt 22 år har han spenderat med ständiga renoveringar. Vimle är tredje fastigheten som Roger totalrenoverat. Vi har haft gården i 10 år och det är snart dags att börja om med renoveringarna, vi har ju redan fräschat upp köket en gång efter dess renovering 2006.

Saknad kommer infinna sig, så klart

Det finns självfallet saker jag kommer sakna i Vimle. Det vore konstigt annars.

Minigrisarna

Grisarna hoppas jag kommer få det bra i nya hem. Hem som jag förhoppningsvis kan få besöka nån gång.

Vänner

Vännerna finns förhoppningsvis kvar. Vi åker gärna upp till Vimle emellanåt och insuper tystnad och lugnet och hänger med vännerna. Hoppas och tror att det kanske kan finnas någon/några i Alingsås som vill vara vän med oss också. Vänner som vill hälsa på oss kan alltid räkna med att kunna sova över, för självfallet finns extrasäng i gästrummet.

Guddottern

Hon blev säkert ledsen när mamma Cristina berättade om vår flytt. Hon har sagt det flera gånger att jag absolut inte får flytta, fast vi inte nånsin har berätta för henne om våra tankar. Men jag hoppas att hon så småningom kommer tycka att det är lite spännande att kanske få åka tåg själv och spendera tid med oss i Alingsås där vi kan göra lite andra typer av saker tillsammans än vad som blivit gjort hittills. Hon blir äldre, kompisar blir viktigare, skolan tar mer tid. De spontana mötena har redan minskat kraftigt och det är ju så det är. Vi får börja planera vår gemensamma tid när vi flyttat helt enkelt. Hon kommer alltid ha en stor plats i mitt hjärta, så jag släpper henne inte!

Tystnaden & lugnet

Jag får söka upp tystnaden när jag känner att den saknar den. Nu vet jag att den finns och jag vet att den behövs i mitt liv. Men jag behöver den inte hela tiden. Jag tycker om liv och rörelse också. Alingsås är lagom storlek på stad för att pulsen ska vara perfekt tror jag.

Vi har aldrig ångrat andra steg vi tagit vårt gemensamma liv så jag är trygg i att våra medvetna val kommer leda till nya gemensamma äventyr.

Nya boendet blir en stor förändring

Vi vill ha en central lägenhet, mitt i smeten i Alingsås. En 3-4:a på runt 100kvm.  Vi vill slippa renovera!

Bekvämt boende i lägenhet

Det kommer bli ett bekvämt boende där Roger kan gå/cykla till jobbet och jag har kontoret hemma, precis som idag. Jag kan cykla/gå till det jag vill göra, t.ex. träna på flera olika anläggningar. Vi kan lämna lägenheten och sticka iväg på lite resor, korta som längre utan att vara beroende av andra. Vi kan äta ute lite oftare, slippa laga den där maten som vi båda tycker är ett fruktansvärt tråkigt måste. Det är torgmarknad onsdagar och lördagar där jag kan köpa mycket av vår mat under skördetid.

 

Gratis projektverktyg visade sig vara bäst för mig

Jag jobbar mycket i projekt, små som jag är helt ensam i eller större där många är involverade. Ibland har jag kanske 15 projekt på gång samtidigt. Att hitta rätt projektverktyg har varit en lång resa.

Testade mängder av olika projektverktyg

Allt i från helt gratis till 650,-/månad har de olika projektverktyg (PMS) jag provat kostat. Jag är beredd att betala för det verktyg som är mitt absolut viktigaste arbetsredskap. Men hur mycket jag än provade kände jag mig aldrig tillfreds. Alltid var det någon viktig funktion som saknades för att det skulle bli riktigt, riktigt bra.

Fel arbetssätt eller fel kriterier

Jag började till slut ifrågasätta mitt arbetssätt. Hade jag fel struktur eller varför upplevde jag alla PMS som antingen onödigt komplexa eller att de saknade de viktigaste funktionerna. Till slut gjorde jag en lista på vilka funktioner som var viktiga för mig och den såg (och ser..) ut så här.

De kriterier jag inte vill göra avkall på är:

  • Överskådlighet av projekten
  • Möjlighet att vikta/märka upp projekt
  • Lätt hantering av uppgifter och underuppgifter
  • Möjlighet att bjuda in andra till projekt samt dela ut uppgifter till andra att göra
  • Lätt att lära sig (så kunderna lätt kan sätta delta i arbetet i verktyget)
  • Kommentar/chatt funktion för varje uppgift
  • Kunna göra projektmallar för att slippa skriva in samma saker vid varje nytt projekt
  • Kunna sätta deadlines på alla uppgifter, oavsett nivå
  • Finnas som app till iphone
  • onlinebaserat
  • Snyggt (larvigt, men jag kan inte arbeta i ett fult program)

Denna lista fick sedan styra mig när jag testade, var det något PMS som jag direkt störde mig på i layouten t.ex så gick jag vidare till nästa. Kunde jag inte sätta mig in i programmet snabbt nog så insåg jag att mina kunder inte heller skulle kunna göra det och då släppte jag det programmet också. Så där höll jag på tills jag kom tillbaka till det programmet som var ett av de första jag provade.

Några testade projektverktyg

Har nog testat mer än 20 st. olika projektverktyg, men minns inte alla fördelar och nackdelar med allihop. Vissa stängde jag ner direkt när jag kom in, några har jag testat i flera omgångar och några har jag kört i några månader innan jag insåg att det inte var rätt.

ProjectPlace

Hade inte någon bra översikt när man har många projekt på gång samtidigt

BaseCamp

Saknade också den översikten jag behövde samt att jag aldrig gillade layouten och användarsnittet. Många byråer använder sig av detta verktyg så jag försökte verkligen många gånger innan jag gav upp.

Wrike

Gillade det här verktyget till en början, körde det under några månader. Deras iphone-app var dessvärre helt usel och möjligheten att arbeta tillsammans med kunder el. andra samarbetspartners var omständlig.

Asana

När jag testade detta projektverktyg för första gången så körde jag det i några månader, men sedan föll det på att jag inte kunde highlighta projekt på nått sätt. När jag sedan ett par år senare kom tillbaka så hade de infört den möjligheten och även gjort andra förbättringar.

Så sedan ca 8 månader tillbaka så kör jag Asana som mitt projektverktyg och jag tycker det är riktigt bra. Det finns alltid förbättringar som kan göras – men jag fokuserar nu på det som Asana kan göra, istället för det som saknas.

Mina kunder sätter sig snabbt in i verktyget och många av mina samarbetspartners är redan aktiva i projektverktyget vilket gör att många trösklar är helt borta. Att det dessutom är gratis är en bonus!

Jobbar du i något projektverktyg blir jag glad om du berättar vilket och vad du gillar/ogillar med det.

Foto: CC Flickr, StockMonkeys.com

Jag gör det man inte får

Såg en tweet från Therese i Twitterflödet att hon läst och rekommenderade en artikel som Fredrik har skrivit. Tankar om barnfrihet.

Nyfiken följde jag självklart länken och direkt triggades flera tankar och känslor igång inom mig, här kommer det – förhoppningsvis inte alltför rörigt.

Detta är mina egna tankar och känslor, finns inget rätt eller fel, så tyck gärna annorlunda

Jag har tillhört normen

Jag förlovade mig, gifte mig i en svensk fin kyrka, var vacker som tusan i slöja och mammas gamla brudklänning med släp, skaffade ett barn, ett till, köpte hus.. men till slut blev det skilsmässa. I efterhand gissar jag att vi gjorde de här stegen dels för att det var normen, dels för att vi behövde förändringar i vårt liv. I ett äktenskap som ständigt behövde ny krydda för att överleva.

Men jag ångrar inte en sekund av mitt liv med min exman, inte heller besluten att skaffa de goaste ungarna i världen – så klart! Så med det sagt så låter jag fingrarna springa vilt över tangentbordet igen men vill förtydliga att inget av det jag skriver har varken med min exman eller min nuvarande man att göra!

Jag jobbade heltid, mer än heltid ofta. Skjutsade till höger och vänster, ställde upp för vänner, barn och familj. Hade ont i magen i dagar innan vissa möten, men gick ändå på de där mötena för att jag var tvungen. Ja, man är tvungen när man lever i normen och inte säger stopp. När man ska bli accepterad och hellre sväljer tårar och ångest än att säga nej!

Kände att ett falskspel påbörjades i vissa möten. Låtsades vara glad för att man ska vara det när man träffas. Jag blev en ganska duktig skådespelare. I bilen hem efter de där påtvingade mötena bröt jag ihop. Var jag själv i bilen fick jag ofta stanna för att hämta andan och låta tårkanalerna tömmas så att jag fick fri sikt.

Jag vantrivdes på jobbet. Men det var bara att fortsätta gå dit och lida. Jag kunde inte påverka min situation på jobbet. Enda sättet att komma ur obehaget var att säga upp mig. Men det gör man inte! Inte förrän man har ett nytt jobb. Så jag led…tills jag hittade ett nytt.

Finns så mycket exempel på hur jag kunde förändrat mitt liv tidigare om jag inte känt mig pressad av hur man ska vara och hur man ska göra!

Good bye normen!

Det första steget från normen var att ta ut skilsmässa. Jag hade inte blivit slagen, vår ekonomi var inte körd i botten, han drack eller knarkade inte och han var inte otrogen. Hur kan man då skilja sig!? Jag fick försvara mig till höger och vänster, förlorade vänner som jag trodde stod mig nära. Jag gjorde något man inte får.

Jag levde loppan under tre år. Varje barnledig helg var jag ute och hade kul. Dansade och drack (ja ofta för mycket). Jag var en slampa i andras ögon. Jag var en kvinna och visste inte vad jag ville ha. Jag hade levt i fast sällskap (några relationer) sedan jag var 13 år. Jag provade mig fram. Jag gjorde något man inte får.

Jag njöt av att vara barnledig! Jag njöt av mina sovmornar, av att inte behöva laga riktig mat (som naturligtvis inte var bra för mig, men det var helt egalt den här perioden). Jag gjorde sånt jag inte ”kunde” göra med barnen hemma. Jag spelade jättehögt på stereon sent på kvällarna och jag lämnade lägenheten på tider som jag annars inte kunde göra.  Att uppskatta helgen som barnledig får man inte göra. Man ska sakna sina barn.

När jag träffade min nuvarande man Roger sa jag till honom att jag inte ville ha fler barn. Att han kunde skaffa hur många barn han ville, men det skulle inte bli med mig så om han ville ha fler än de två som redan fanns i paket med mig så skulle han lika gärna kunna gå ifrån mig direkt, innan relationen slagit knockout på oss. Dessutom skulle han veta att om mina barn inte gillade honom så åkte han ut. Jag var hård – men jag hade tagit ett beslut som jag själv faktiskt hade kontroll över och som var viktigt för mig. Jag fick höra att jag förvägrade Roger barn och att man inte får göra så. Men jag gjorde något man inte får.

Många steg i mitt liv har varit ett försök att dra mig ur normen. Det mest avgörande steget som också fick mig att mentalt lämna det där facket där folk satt mig gjorde jag och Roger när vi valde att flytta från stan!

Inte bara flytta, vi sa upp oss från våra arbeten, båda två och drog! Det var en del som stöttade oss i beslutet men de flesta blev väldigt överrumplade och hade åsikter om att vi var typ dumma i huvudet. Hur skulle vi nånsin bli accepterade på landet, hur skulle vi klara det med min allergi, hur ska det gå för barnen, hur skulle vi kunna leva på ett helt nystartat företag etc. Ja det var många åsikter om vad som var rätt eller fel. Men vi ville flytta och vi gjorde det! Vi startade samtidigt vårt glasmästeri som vi levt på i fem år. (Nu är det avvecklat pga nya beslut.) Det var en del som uttryckte mod, att vi var modiga som vågade ta steget. Andra tyckte inte det. Andra kände sig övergivna. Vi gjorde nåt man inte får göra.

Jag lämnade sonen bakom mig i flytten. Jo så kan man se det. Han var 14 och valde att flytta till sin pappa när vi skulle flytta hit ut. Det gjorde så ont i mitt hjärta och jag skrek och grät länge. Försökte verkligen hålla ihop och vara så neutral som möjligt för att inte på något vis låta sonen få uppfattningen att hans val var tokigt på något sätt. Det var min smärta om att vara bortvald som skrek inom mig. Men det var inte det som det handlade om för D, han valde inte bort mig, utan han valde sin far i en otrygg situation som jag skapade. Han gjorde sitt val som jag var tvungen att respektera och acceptera hur ont det än gjorde. Jag har en jättefin relation med D och vi träffas så ofta vi kan så klart. Men att lämna sin son på det viset, så gör man inte. Jag gjorde något man inte får.

Jag sa upp bekantskapen med mina bröder och min mamma. När min pappa dog kom det fram saker som jag inte vill beskriva här, men då kom droppen som fick bägaren att rinna över och jag kunde inte längre se min familj i ögonen. Kände ingen tillit över huvudtaget. Jag gjorde något man inte får.

För ett år sedan flyttade dottern hemifrån – jag jublade! Vi har en fantastisk relation som bara blir starkare och starkare. Men när hon bodde hemma nötte vi sönder varandra och det var så mycket tjat om allt möjligt. Vi är väldigt olika på så många områden och är absolut inte ämnade att bo tillsammans. Att önska att barnen ska flytta hemifrån, det gör man bara inte. Inte högt i alla fall. Jag gjorde något man inte får.

Jag är så förbannat less på vad alla andra tycker om mina val! Idag bryr jag mig inte ett dugg. Men jag hade tunnare hud förut och det gjorde otroligt ont när nån inte gillade det jag sa eller gjorde.

För att koppla tillbaka till det som startade den här känslostormen så vill jag säga några ord till Fredrik och alla andra:

Gör dina egna val, var stolt över att du vågar ta egna beslut. Om beslutet är fel så får du ta konsekvenserna. Men även om det är rätt beslut. Oavsett så anser jag att så länge man gör ett aktivt val så har man gjort rätt. Men det kan ju sedan leda till nya beslut som ändrar på det beslut man tagit tidigare. Respektera både dina egna och andras beslut. Om du inte förstår beslutet så utgå från att du inte känner till hela sanningen. Eller acceptera bara utan att förstå.

WordPress – logga in

För ett antal månader sedan fick jag ett telefonsamtal från en person jag inte kände. Personen var inte heller någon kund till mig. Men hon behövde hjälp!

Hon hade googlat för att få reda på hur hon skulle göra för att komma in på sin WordPress hemsidas kontrollpanel. Hennes sökning hade inte gett henne något svar men hon hade hittat min hemsida. Hon ringde och självklart vägledde jag henne att komma in på sin sidas kontrollpanel.

Adminpanel – kontrollpanel – finns säkert många andra namn också. Det jag syftar på är alltså ”backoffice” till din hemsida där du skriver inlägg etc.

När jag idag skrev på Facebook och undrade vad folk vill att Webbtanten ska skriva om, så kom detta upp igen! Kristina får ofta samma fråga av sina vänner och bekanta och självklart ska Webbtanten prata WordPress nu.

Det blir alltså ett gäng inlägg med olika delar som beskriver kontrollpanelen och arbetet med en WordPress hemsida när installationen är genomförd.

WordPress – att logga in
Om din hemsideadress är www.minadress.se så är adressen till din kontrollpanel: www.minadress.se/wp-admin

Om du är inloggad och din webbläsare kommer ihåg din inloggning kommer du direkt till kontrollpanelen, annars måste du ange ditt användarnamn och ditt lösenord. Du ser i bilden ovanför hur inloggningsrutan ser ut. Det finns även en länk där du kan klicka om du glömt av ditt lösenord.

Kontrollpanelen är där du sköter din hemsidas innehåll och väljer bland olika utseenden. Det är även där du skriver dina inlägg. I nästa inlägg om WordPress kommer jag att övergripande beskriva vad du kan göra inne i kontrollpanelen för att i senare inlägg detaljbeskriva de olika delarna.

När jag gör en installation/produktion lägger jag alltid till en ”Logga in” länk i sidfoten och jag ber er andra som installerar WordPress åt en kund el. vän att göra detsamma.

www.minadress.se/wp-admin
Det är alltså den adressen du ska använda för att komma till din wordpress hemsidas kontrollpanel!

Dela gärna detta inlägget till dina vänner och bekanta!